Sedan ett par årtionden tillbaka har intresset för bingohallar i Sverige svalnat, men fortfarande finns det ungefär 100 hallar att besöka för den som vill spela bingo tillsammans med andra. Det är den sociala aspekten och umgängesformen kring spelandet som gör bingohallarna unika i svensk historia.
Bingo skulle också kunna kallas för ett nummerlotteri eller ett chansspel, där det är slumpen som avgör vem som vinner. Det finns egentligen inga strategier för bingospel, vilket säkert har bidragit till dess popularitet – liksom den sociala aspekten av spelet. Historiskt har det främst varit kvinnor som har spelat bingo i Sverige, och så är det än i dag.
Bingospelet sägs ha rötter så långt tillbaka som till 1500-talet. Men bingo i sin nuvarande form kom till Sverige 1961, då spelet lanserades av idrottsklubben Gunnarstorps IF i nordvästra Skåne. Idrottsföreningen i fråga importerade spelet från Danmark, med målet att stärka klubbens ekonomi. Bingo blev snabbt en hit och spred sig i det närmaste som en löpeld runt om i landet. Redan i slutet på 1960-talet fanns det cirka 500 bingohallar i Sverige.
Reglerna för bingo är enkla, vilket troligtvis också har gjort spelet populärt. Inom traditionell bingo ska spelaren få "fem i rad" på en bingobricka. Själva spelbrickan består av fem gånger fem kolumner, och således har varje bokstav i ordet "bingo" en egen kolumn. Den som får fem kryss i rad vågrätt, horisontellt eller diagonalt vinner spelet.
Sedan bingon introducerats på 1960-talet startades en stor mängd bingohallar i Sverige under de efterföljande decennierna. På bingohallarna spelades, och spelas än i dag, bingovarianten variantbingo. När variantbingo spelas används 75 numrerade bollar som slumpvis plockas ur en tombola. Variantbingo skiljer sig främst från den traditionella bingon genom att varje bingobricka spelas fem gånger. Spelbrickan är indelad i fem separata delar, vilket gör att varje bingospel spelas i en av dessa fem delar. Under den första omgången måste spelaren fylla en rad för att få bingo, under den andra omgången krävs det två rader för vinst och så vidare. Men spelaren kan också vinna när han eller hon fyller ett visst antal rader eller då spelaren fyller hela sin spelbricka.
Alla bingohallar i Sverige har ideella föreningar som förmånstagare. Ofta drivs hallarna av så kallade serviceföretag, vilka består av ett flertal olika föreningar eller enskilda näringsidkare. Majoriteten av dessa föreningar bedriver idrottsverksamhet. Ett av kriterierna för att få lov att ingå i ett serviceföretag är att föreningen i fråga bedriver en omfattande ungdomsverksamhet. Medlemmarna i dessa ungdomsverksamheter ska vara mellan sju och 20 år. På varje intjänad hundralapp i bingohallen går ungefär 95 kronor direkt till föreningslivet och de resterande 5 kronorna till serviceföretagen.
Det är Länsstyrelsen som ger lotteritillstånd, som sköter kontrollerna av bingohallarna och bestämmer vilka föreningar som får vara förmånstagare. Varje år delar bingohallarna ut hundratals miljoner till föreningslivet. Från 1960-talet och framåt har den svenska bingoverksamheten resulterat i gåvor på mer än 10 miljarder kronor till ungdomsföreningar. Många föreningars överlevnad har varit avhängig dessa pengar.
Intresset för svenska bingohallar svalnade på 1980-talet, men upplevde ett uppsving sedan kontantvinster blev tillåtna under 1990-talets början. Sin ursprungliga popularitet kunde bingohallarna emellertid inte återfå, särskilt inte sedan variantbingons flaggskepp "Bingolotto" lanserades under tidigt 1990-tal. Plötsligt kunde alla spela bingo i hemmets lugna vrå, vilket kom att påverka antalet besökare i landets bingohallar. Besökarna avtog dessutom lite ytterligare efter att rökförbudet infördes den 1 juli 2005.
I själva bingohallarna har dock inte mycket förändrats sedan starten på 1960-talet. Spelarna får visserligen inte röka inomhus och dragningssystemet är helt datoriserat, men förutom det kan även den äldsta bingovännen känna igen sig. I dagsläget finns det omkring 100 bingohallar runt om i Sverige. Förutom det traditionella bingospelet kan den som besöker en bingohall i dag oftast även spela på så kallade värdeautomater. Värdeautomaterna inspekteras av Svenska spel, för att säkerställa att kontrollen av automatspelen är likvärdig den för bingospelen. Det är emellertid den vanliga bingon, det vill säga variantbingon, som står för merparten av den sammanlagda omsättningen. I dagsläget spelar över en halv miljon svenskar bingo på regelbunden basis. Bingo är dock avsevärt mer populärt i länder som England och USA. I USA finns till exempel bingohallar med plats för flera tusen spelare.